Läckagemätning / tätningsprov av ventilationskanaler
Läckagemätning & täthetsprovning av ventilationskanaler
Otäta ventilationskanaler är ett av de vanligaste och mest underskattade problemen i äldre fastigheter. Läckage i skarvar, otäta don och gamla håltagningar gör att fläktarna måste jobba hårdare, att luft försvinner på vägen dit den ska, och att lukt och föroreningar sprids mellan utrymmen istället för att ventileras ut. Vi på VSGAB mäter täthet i ventilationskanaler med trycksättning och läckfaktor enligt gällande branschstandard, och tätar kanalerna direkt om mätningen visar att det behövs.
Varför läckande kanaler är ett problem
En kanal som läcker suger in luft där den inte ska – från ett kallt vindsutrymme, ett garage eller till och med grannlägenheten – istället för att transportera ren luft dit den faktiskt behövs. Konsekvenserna märks på flera sätt:
- Fläktarna måste transportera större luftvolymer än nödvändigt, vilket ökar elförbrukningen.
- Värme- eller kylsystemet belastas i onödan när uppvärmd eller kyld luft läcker ut innan den når rummet.
- Lukt och föroreningar sprids mellan lägenheter, våningsplan eller brandceller.
- Injustering av flöden blir opålitlig – hur väl don och spjäll än ställs in ger en läckande kanal fel uppmätta värden, eftersom luften försvinner på vägen dit den ska mätas.
Flera oberoende mätningar av äldre kanalsystem visar att läckaget ofta är betydligt större än fastighetsägaren tror, särskilt i murade schakt och skarvade plåtkanaler som byggts om och håltagits under decennier.
Så går en läckagemätning till
Vi trycksätter kanalsystemet (över- eller undertryck) och mäter hur mycket luft som läcker ut vid en given tryckskillnad – läckfaktorn, mängden läckande luft per kvadratmeter kanalyta. Resultatet jämförs mot kanalsystemets täthetsklass (klass A–D enligt äldre standard, ATC 2–5 i nuvarande AMA VVS & Kyla) och dokumenteras i ett mätprotokoll som visar exakt var och hur mycket som läcker – inte bara att kanalen ”borde” vara tät.
Vid svårtillgängliga schakt eller när en enskild läckagepunkt behöver lokaliseras exakt kompletterar vi vid behov med spårgasmätning, där en gasblandning fylls i kanalen och spåras till den punkt där den läcker ut.
När bör du mäta läckage i kanalerna?
- Efter en underkänd OVK-besiktning, där protokollet pekar på otäta kanaler eller flöden som inte går att förklara.
- Innan eller efter relining, för att dokumentera att kanalen faktiskt blivit tät – inte bara behandlad.
- Vid ojämn injustering, när flödena inte går att ställa in trots att fläkt och don fungerar som de ska.
- Vid misstänkt luktspridning mellan lägenheter, våningsplan eller lokaler.
- Inför installation av FTX eller frånluftsvärmepump, där ett tätt kanalsystem är en förutsättning för att återvinningen ska ge något.
Nästa steg: täta kanalerna
Hittar mätningen läckage går kanalerna oftast att täta utan att riva. Med relining av ventilationskanaler tätar vi kanalen invändigt, och en uppföljande mätning visar sedan svart på vitt att den nya tätningen faktiskt håller. Handlar det istället om en fullständig kontroll av hela systemet hjälper vi även till med OVK-besiktning.
Vad kostar en läckagemätning?
Priset beror på antal kanaler, byggnadens storlek och hur lätt- eller svårtillgängligt kanalsystemet är. Hör av dig så tittar vi på ditt system och ger dig en offert utan att det kostar något.
Vanliga frågor
Räcker det inte att OVK redan är godkänd? OVK kontrollerar i första hand att flödena är rätt inställda och att systemet fungerar som det ska, inte om själva kanalväggarna läcker. Ett system kan klara OVK och ändå läcka en hel del, särskilt om läckaget sitter i kanaler utanför det som besiktigas visuellt.
Hur lång tid tar en mätning? Det beror på systemets storlek, men för en normal flerbostadshus- eller industrifastighet räknar vi med en dag på plats.
Kan ni täta kanalerna samma dag som mätningen? Vi bedömer det från fall till fall utifrån mätresultatet. Ibland går det, ibland behöver vi återkomma med rätt material och utrustning för reliningen.